Nobelpriset 2018 till Olga Tokarczuk

Nobelpriset i litteratur 2018 har tilldelats Olga Tokarczuk
<i>”…för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.”</i>.

Olga Tokarczuk är  född i den lilla byn Klenica i västra Polen, där hennes föräldrar var lärare på en folkhögskola, men från ett års ålder uppväxt i staden Kietrz. Som vuxen flyttade Olga Tokarczuk till Warszawa, utbildade sig till jungiansk psykolog och har också arbetat som psykoterapeut. Hon har därefter varit bosatt på många platser, men bor numera i Wroclaw samt Nowa Ruda nära Walbrzych i sydvästra Polen där många av hennes prosatexter och romaner utspelar sig. Hon ger kurser i litterär gestaltning vid universitet i Krakow.

Olga Tokarczuk är en av de populäraste samtida författarna i Polen. Hennes böcker översätts också flitigt till andra språk, däribland engelska, tyska och franska och hon har en växande skara läsare också på svensk botten. Inte sällan nämns numera Tokarczuks namn när det börjar dra ihop sig till Nobelprisutdelning.

Hon debuterade med en diktsamling 1989 och har därefter skrivit flera prisbelönade böcker, t.ex. "Gammeltida och andra tider" (1996, Prawiek i inne czasy) och "Daghus, natthus" (1998, Dom dzienny, dom nocny). Den förra handlar om en gammal bys historia från 1800-talets slut fram till det demokratiska Polens framväxt. Allting sett ur ett antal skarpt gestaltade kvinnogestalter. "Daghus, natthus" blev hennes internationella genombrott och är uppbyggd av kortare berättelser, skenbart fragmentariska men efterhand framträder en sammansatt form. Persongalleriet är som alltid stort och den polska landsbygden kring Nowa Ruda utgör miljön, i synnerhet den tjeckisk-polska gränsen där krig och tvångsförflyttningar präglat historien och människorna. Men det är ingen lokaltrogen bygdelitteratur som Tokarczuk skriver, snarare en gränslös hembygdsprosa med universella anspråk.

Under 2000-talet har Tokarczuk skrivit en handfull böcker som ännu inte översatts till svenska. I "Löparna" (2007, Bieguni) tillåter hon sig att associera fritt och ge sin ovanliga fantasikraft och iakttagelseförmåga stort utrymme. Titeln syftar på en gammelrysk religiös sekt av löpare, ständigt i rörelse för att rädda sin själ och världen från att gå under. Tokarczuk använder sig av denna rastlösthet som en metafor när hon utforskar otaliga löpar-tendenser i vår samtid. Till exempel resandet.

Läs mer om Olga Tokarczuk i Alex Författarlexikon