Snoilsky, Carl

Svensk författare, född i Stockholm som son till ett justitieråd. Snoilsky var av adlig börd och titulerades greve. Han blev student i Uppsala 1860 och avlade kansliexamen 1864. Snoilsky gjorde därefter karriär inom utrikesdepartementet där han var i tjänst under åren 1865-79. Redan 1876 invaldes han i Svenska Akademien. 1879 bröt han emellertid upp från sitt olyckliga äktenskap och sin diplomatiska tjänst och lämnade Sverige. Den kvinna han nu skulle dela sitt liv med fick sannolikt missfall i Paris innan paret gifte sig i Marseille 1880. De nygifta reste omedelbart till Nordafrika och därifrån till Italien, där de stannade i Florens till 1882. Därefter flyttade de norrut och bosatte sig i Dresden, först i tillfälliga boenden och från mars 1883 i en egen bostad. Skilsmässan, det nya äktenskapet och uppbrottet från Sverige vållade stor skandal i den svenska societeten. Trots nära vänskap med Oscar II, som t.o.m. besökte honom i Dresden och som på olika sätt stöttade honom inte minst under åren i landsflykt, kände han sig missförstådd och rent av förföljd av de tongivande kretsarna i Sverige. Först 1890 återvände han till Sverige där han efter hemkomsten blev överbibliotekarie vid Kungliga biblioteket.