Kárason, Einar

Den isländske författaren Einar Kárason föddes i Reykjavik. Han varvade universitetsstudier i litteratur med olika arbeten till sjöss och i land. Han skrev dikter och publicerade sig först i olika litterära tidskrifter. 1979 debuterade han som författare. Samma år flyttade han till Köpenhamn och bodde där i ett antal år, innan han återvände med sin familj till Island. I Köpenhamn satt han varje dag på Det Kongelige Bibliotek och skrev sina två första romaner. Från 1988-92 var han ordförande för det isländska författarförbundet. Einar Kárason skriver lyrik, romaner, noveller, barnböcker, reseskildringar samt filmmanus. Flera av hans böcker har blivit översatta till andra språk. I sitt författarskap följer han den isländska berättartraditionen och för den vidare med sina humoristiska skrönor. Debuten skedde 1979 med en diktsamling som heter "Loftræsting". Med boken "Djävulsön" (1983, Þar sem Djövlaeyjan rís) fick han sitt genombrott som författare. Boken är den första delen i en trilogi, där den andra delen, "Guldön" (1985, Gulleyjan), nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.