Algerisk författare, poet och dramatiker, född i Condé-Smendou nära Constantine. Kateb Yacine kom från en mycket litterärt bildad familj och växte upp med berättelser om hjältarna i den algeriska historien. Han sattes först i koranskola men kom att fortsätta sina studier i det franskspråkiga skolsystemet. 1945 fick han avbryta studierna vid Collège de Sétif sedan han arresterats för att ha deltagit i de stora antifranska demonstrationerna i Sétif som urartade i upplopp och plundring. Flera tusen människor fick sätta livet till efter ett mycket brutalt ingripande av polis och militär. Han satt inspärrad i ett par månader utan vare sig rättegång eller att hans familj underättades om vilket öde som han rönt. En av hans mest kända dikter "La rose de Blida´" (1963) är tillägnad modern som fick ett psykiskt sammanbrott då hon trodde att sonen blivet dödad under demonstrationerna. I slutet av 40-talet flyttade han till Frankrike och arbetade som hamnarbetare och var verksam som journalist främst för Alger Républican. Han företog också en rad länge reportageresor, bl.a. till Sovjetunionen och Centralasien. 1952 blev han författare på heltid och några år senare publicerade han romanen "Nedjma" (1956, Nedjma), som är hans mest kända och uppmärksammade verk. Under slutet av 60-talet bestämde han sig för att bryta upp från den lyriska traditionen och ägna sig åt politisk teater. I början av 70-talet bosatte han sig åter i Algeriet och ledde under många år en populär teatergrupp. Kateb Yacine avled 1989 i Grenoble.