Den tyskspråkige schweiziske poeten och prosaisten Carl Spitteler föddes i Liestal nära Basel. Han började tidigt skriva, och bestämde sig under sin gymnasietid i Basel för att bli författare. Men i enlighet med faderns önskan studerade han juridik vid universitetet i Zürich, avlade examen 1865 och fortsatte sedan att läsa teologi vid universiteten i Basel, Heidelberg och Zürich. Efter sin teologiska examen 1870 ville han dock inte bli protestantisk präst, och arbetade i stället under 1870-talet som informator i Ryssland och Finland. 1881 var han åter i Schweiz, där han för egna pengar publicerade sin första bok, och när den ignorerades sökte han sig till andra inkomstkällor. Han arbetade som lärare, tidningsreporter och 1890-92 som redaktör för de litterära sidorna i Neue Zürcher Zeitung. Från 1887 var han medarbetare i tidskriften Der Kunstwart, därtill rekommenderad av Friedrich Nietzsche, som läst hans dikter. 1892 gjorde ett arv från svärföräldrarna Spitteler ekonomiskt oberoende, och hädanefter ägnade han sig helt åt sitt författarskap. Han bosatte sig i Luzern, där han tillbringade resten av sitt liv.