Den finska prosaisten, lyrikern och dramatikern L. Onerva (pseudonym för Hilja Onerva Lehtinen) föddes i Helsingfors, där hon 1901 tog studenten med strålande betyg. Detta år öppnades universitet för kvinnor, och hon studerade med framgång humaniora. Onerva läste vidare i Frankrike, Italien och Tyskland, tog starka intryck och kom senare att göra en viktig insats som översättare av exempelvis Balzac, Mauriac och Voltaire. Hon försörjde sig också som lärare och litteratur-, konst- och teaterkritiker i tidskrifter och tidningar, däribland Helsingin Sanomat. Under många år hade Onerva en nära och komplicerad kärleksrelation med Eino Leino, som hon 1932 skrev en stor biografi över. Det har sagts att hon orättvist betraktats mer som hans musa än som en självständig författare av betydelse. På liknande sätt ställdes hon i skuggan av sin andre make, tonsättaren Leevi Madetoja, som hon var gift med från 1913 fram till hans död 1947. Hilja Onerva Lehtinen var tidvis tvångsintagen på mentalsjukhus, men var genom sitt långa liv oavbrutet verksam. Hon dog i Helsingfors.