Karl Rune Nordkvist föddes i en banstuga i Ramsjö vid stranden av Hennan i Hälsingland. Elva år gammal flyttade han tillsammans med sin stora familj till Bollnäs, där han blev kvar till sin död. I Bollnäs blev han bänkkamrat med en annan blivande författare, Åke Wassing. Men det var Karl Rune som vann första pris i en uppsatstävling. Han skrev om Karl XII. Det gentila priset bestod av ett tidningsurklipp av krigskungen i egen hög person. Det skulle följa fler författarpris för Karl Rune under åren, men knappast några fler kungahistorier. Det var som arbetarförfattare han skulle bli känd. Svårigheterna att ta sig ut i förvärvslivet mitt under 30-talets depression var en erfarenhet hand delade med många i sin generation. Han fick hanka sig fram och ta påhugg som korv- och glassförsäljare, gatsopare, mjölkkusk, smed och sågverksarbetare. Under kriget låg han inkallad i tre år och först därefter fick han fast arbete vid SJ och blev med det tredje generationen järnvägsarbetare.