Den zimbabwiske författaren Charles Mungoshi föddes i närheten av Chivhu i östra Mashonaland. Han växte upp på en liten farm som äldst av åtta syskon, vilket gjorde att han tidigt fick hjälpa sina föräldrar med allehanda uppgifter, från att valla boskapen till att laga mat. I likhet med den tidens afrikanska barn fick han ofta höra historier som berättades av äldre släktingar. Först vid 12 års ålder kom han i regelbunden skolundervisning vid en missionsskola i trakten, sedan uppflyttad till St. Augustines missionsskola i Mutare där han slutförde sin grundläggande examen. Han lär ha imponerat på sina lärare genom sin omättliga läslust och förmåga att spela teater. Uppmuntrad av sin engelsklärare, en fader Daniel Pearce, fick han 1966 sin första novell publicerad i Parade, ett engelskspråkigt magasin. Vid 16 års ålder lämnade han skolan och arbetade några år som assistent vid Forestry Commission innan han övergick till bokbranschen. Han tillbringade fem år på ett skolboksförlag för att sedan arbeta på den redaktionella avdelningen vid Rhodesias litteraturbyrå. Landet styrdes fram till 80-talet av en vit minoritetsregim som inte tillät den svarta befolkningen att delta i fria politiska val. Efter Zimbabwes självständighet 1980 övergick Mungoshi till Zimbabwe Publishing House där han arbetade fram till 1985, då han bestämde sig för att bli författare på heltid. Han var också filmmanusförfattare och gjorde insatser som översättare, bl.a. av den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong'o till modersmålet shona. Charles Mungoshi var bosatt i huvudstaden Harare. Han var gift och hade fyra barn.