Författaren och journalisten James Meek föddes i London och växte upp i Dundee i Skottland. Under 20 år arbetade han som utrikeskorrespondent för The Guardian, fram till 2005, då han slutade sin anställning för att ägna mer tid åt författarskapet. Som journalist har han rapporterat från Ryssland, från Tjetjenien, från kriget i Irak och om behandlingen av fångarna på Guantanamo på Cuba, och han har fått en rad brittiska och internationella utmärkelser för sina reportage. Under åren 1991-99 bodde han i Ryssland och gjorde många resor runtom i landet, framförallt i Sibirien. Här utspelar sig också hans tredje roman "Den yttersta kärlekens gulag" (2005, The People's Act of Love). Året är 1919 strax efter revolutionen och med efterföljande inbördeskrig tvingas människor på flykt. Två män, före detta fångar, korsar Sibirien och kommer till Jazyk, en liten fiktiv stad i Sibirien. Här bor en religiös sekt, kastrater, och staden styrs av en tjeckisk legion och med den röda terrorn följer kaos, hunger och kannibalism.