Svensk författare, född i Stockholm. Erik Lindorm kom från ett ganska välbärgat hem där fadern var lagermästare i en vinhandel. Efter att som 16-åring ha fått en dikt publicerad i skämttidningen Puck var Erik Lindorm fast besluten att leva på sin penna. Under en kort period hade han också ett glödande samhällsengagemang och 1907 blev han ungsocialist samt medarbetare i tidningen Brand fram till 1911. 1908 höll han ett tal där han smädade jungfru Maria och dömdes till en månads fängelse. Under åren 1913-22 var Erik Lindorm sedan redaktör för skämttidningen Naggen. Därefter var han medarbetare i Social-Demokraten 1922-23, i Svenska Dagbladet och Bonniers Veckotidning 1924-30, där han bland annat skrev teaterkritik, samt i VeckoJournalen 1930-41.