Eucken, Rudolf

Den tyske filosofen Rudolf Eucken föddes i Aurich i Sachsen. Han studerade filosofi, filologi och historia vid universiteten i Göttingen och Berlin, skrev en avhandling om Aristoteles och fick som mycket ung en filosofiprofessur i Basel. 1874-1920 var han professor vid universitetet i Jena, där han med undantag för enstaka resor tillbringade resten av sitt liv. Rudolf Eucken tilldelades 1908 Nobelpriset i litteratur – "på grund av det sanningssökande allvar, den genomträngande tankekraft och vidsynthet, den värme och styrka i framställningen, varmed han i talrika arbeten hävdat och utvecklat en ideal världsåskådning", som det stod i motiveringen.