Éluard, Paul

Den franske poeten Paul Éluard föddes i Parisförorten Saint-Denis. Hans studier i Paris avbröts av en sanatorievistelse i Davos, där han vårdades för tuberkulos. Efter återkomsten till Frankrike inkallades han till infanteriet, och blev under första världskriget skadad av stridsgas. Efter en period på sjukhus återvände han till Paris, där han lärde känna de stora namnen i 1900-talets modernistiska avantgarde – Max Ernst, Picasso, Arp, Tzara, Aragon, Miró. När hustrun Gala lämnade honom för Salvador Dalí försvann Éluard på en jordenruntresa. Senare blev han en viktig medlem av den surrealistiska rörelsen, redigerade dess publikationer och samarbetade med dess ledare André Breton. Liksom surrealismen och andra delar av avantgardet hade Éluard ett komplicerat förhållande till kommunistpartiet, som han blev medlem i på 1920-talet, uteslöts ur 1933 och återkom till 1942, då som underjordisk medlem i den franska motståndsrörelsen. Efter kriget reste Éuard mycket, och har ibland kritiserats för sitt deltagande i diverse kommunistiska freds- och kulturkonferenser. Men han tycks ha varit allmänt respekterad, och länge var han en av Frankrikes mest lästa och älskade poeter. Han dog i Charenton-le-Pont, en förort till Paris.