Eva Edberg växte upp i Västervik. Familjeförhållandena var osäkra med en pappa som var alkoholberoende och en mamma som led av psykisk ohälsa. När Eva var fyra år placerades hon och hennes syster i olika fosterhem. Tillvaron blev otrygg eftersom de inte visste hur framtiden skulle bli och alla beslut fattades över deras huvud. Att vara fosterhemsplacerad beskriver Eva som att befinna sig i ett mellanrum där man tvingas leva med en konstant osäkerhet och hur bra man än trivs finns det alltid en känsla av utsatthet och längtan efter gemenskap. Kanske var hennes önskan om att bli skådespelerska när hon blev stor en längtan efter att bli sedd. Samtidigt upplevde hon kärleksfullhet både från sin fostermamma och från sin biologiska pappa som hon träffade då och då. Fram till sin myndighetsdag var Eva placerad i familjehem. Som vuxen och med tre egna barn har hon funderat mycket över sin barndom. Detta har resulterat i boken "Det ordnar sig, det ordnar sig" (2016) vilket i sin tur har bidragit till att Eva föreläst för psykologer, samordnare för familjehem och andra som träffar utsatta barn. Även om boken mycket väl kan läsas av vuxna var Eva tidigt klar över att barnen var den viktiga målgruppen. Hon hade själv önskat att det funnits en liknande bok för henne att läsa när hon var i huvudpersonens ålder. Att läsa om andra barn som befinner sig i samma situation som man själv, gör att man känner sig mindre utsatt och ensam, menar Eva. Till yrket är Eva grafisk formgivare med uppdrag från olika tidskrifter. Hon är också illustratör och har bland annat illustrerat en serie bilderböcker om pojken Ebbe och hans mamma, skrivna av Charlotta von Zweigbergk.